05 februari 2006

Kul kommentar

Har har bloggat ett tag men inte så länge med kommentarsfunktion. Och nu har alltså den första negativa kommentaren kommit. Den var så speciell så det får bli ett eget inlägg. Jag tror att det finns många människor som håller med denne skribent. Tyvärr. Men det säger mer om dem än om mig och alla andra som är sjukskrivna.
"Ja, stackarsstackarsstackars alla bidragstagande krakar som måste uppge alla möjliga inkomster och ringa massamassamassa telefonsamtal till Försäkringskassans personal som ju är så dumdumdum och inte förstår att de har med MÄNNISKOR I KRIS att göra. Människor som inte har TID med telefonköer och sånt trams.Hur kan man vara heltidssjukskriven och hävda att man inte har tid/lust/ork att ringa några samtal. Hör du inte hur du låter?? Ta dig samman! /Hellen"
Ha ha ha!
Skulle inte förvåna mig ifall hon jobbar på FK eller Soc. Och det är skrämmande.

16 Kommentar(er):

Anonymous Mia sade ...

Ja, det fattar ju vem som helst - att om man fick välja så är det klart man skulle ha valt att vara ensamstående med två barn, ha bröstcancer, inte få nåt jobb och leva på soc. En sån lyxtillvaro vill man ju verkligen inte missunna någon - vilket jag uppriktigt tror att Hellen gör. Jag tror hon är avundsjuk och missunnar dig ditt lyxliv.
*väldigt ironisk*

Ja, jisses.

05 februari, 2006 12:24  
Blogger deep|ed sade ...

Jag tror att Hellen är inbilsk och socialdemokrat som anser att alla som är sjukskrivna är kverulanter.

05 februari, 2006 12:32  
Blogger Helene N sade ...

mia: nja. Jag har ju valt att vara ensamstående och att skaffa två barn. Och ångrar jag verkligen inte, för det har ju gett mig så otroligt mycket.
Att bli sjuk var dock inget jag räknat med, det gör säkert ingen.

Jag känner dock inte att det är synd om mig. Utan mer att jag är sur för jag inte kan påverka till det bättre för att regler och förordningar är så stelbenta och inte anpassningsbara. Och att attityden mot sjukskrivna är helt åt helskotta.
Att några få som utnyttjar systemet förstör för folk som faktiskt är sjuka och behöver hjälp.

05 februari, 2006 12:34  
Blogger Helene N sade ...

deeped: Jag tror du har helt rätt.

05 februari, 2006 12:35  
Blogger Elisabet sade ...

Helene: knäppskallar finns överallt .. tyvärr.

05 februari, 2006 13:00  
Blogger Elisabet sade ...

Jag säger som du sa en gång; nåt som gjorde mig så glad och uppåt länge efteråt: "IQ badballong".

05 februari, 2006 13:00  
Blogger Åsa Mitt i Världen sade ...

För att klara av att göra alltind rätt när man är sjuk, så borde man tilldelas en personlig typ ”försvarsadvokat” som tar tillvara ens rättigheter i kontakt med F-kassa, sjukvård, AF, apoteket och en massa andra myndigheter. Grejen är ju att man just då har fullt upp med att vara sjuk.

Folk som aldrig varit med om något tror att sjukskriven i samtliga fall är som en skön dag i sängen med någon grads feber, en kul DVD och lite ompyssling. Att kontakten med myndigheter är som att ringa till jobbet och säga "äh, jag stannar hemma och är sjuk idag, lite förkyld”. (När jag varit som mest sjuk i migrän har det varit uteslutet att orka ringa ett endaste samtal)

Vet inte om man ska beklaga deras brist på fantasi och empati eller om man bara ska låtsas som att de inte finns?

05 februari, 2006 13:01  
Blogger Nat sade ...

Jag håller med om att det låter som att det är Hellen som håller på att få ett tvättäkta sammanbrott.

Det är faktiskt ganska vanligt att personal på FK blir sjukskrivna för utmattnings depression. Vad borde det sända för signaler uppåt.....

Som sjukskriven känner man sig otroligt otrygg, rätt var det är kommer en käftsmäll a la återbetalningsskyldig, eller sänkt ersättning eller vad som helst, det är alltid nåt. Ingen bra grogrund för att bli frisk.

Håll fanan högt, du är bra!

05 februari, 2006 13:07  
Blogger Helene N sade ...

Tack alla ni som tror på mig och som verkar förstå vad jag går igenom. Det ger mig mycket kraft och stöd.

Elisabet: Jag skrev inte IQ badballong ... jag skrev IQ badboll. *asg*
Så jag fick mig ett gott skratt också - vad är badballong?! Är det dialektalt?

05 februari, 2006 14:00  
Anonymous hellen sade ...

Hahahahaha, varken sosse eller FK- eller Soc-anställd. Däremot har jag varit långtidssjukskriven (för depression) men är tillbaka sedan ett par år. Hade först tänkt förklara att det finns en skillnad mellan att ta emot den hjälp man behöver och har rätt till och att gnälla om att man får ringa några sketna samtal.

Verkar dock inte vara värt besväret när mina tankar får er att misstänka att jag är på väg mot ett sammanbrott?!? Snälla ni, hör ni? Det är NI som har obehagliga fördomar! Det är ni som anklagar någon ni inte känner för att ha psykiska besvär. Om jag har det, är mina åsikter då inte värda något? Tydligen inte hos er. Hursomhelst måste jag ställa en fråga (som ni tydligen är för inskränkta för att ha ställt er förut): Vad tror ni EGENTLIGEN att det gör med en människa att bara få ekonomisk hjälp, rakt av, utan motkrav?! Förstår ni inte att människan förlorar lite varje gång hon blir behandlad som någon som inte kan ta hand om sig själv och sin familj? Jag vet AV EGEN ERFARENHET att ibland måste man ha lite motvind när man är fast i "få-hjälp-träsket". Det är då man får chans att visa sig själv att man visst klarade av att ringa det där samtalet (efter att ha skjutit på det i tre dagar) o.s.v.

Varsågoda, börja nu såga kommentaren. Tips på vägen: Skrev jag inte väldigt osammanhängande? Var det inte fler än en fråga? Vad är det för märklig människosyn jag har? Försöker jag antyda att Helene kanske klarar mer än hon (och ni) tror?

06 februari, 2006 13:03  
Anonymous Mia sade ...

Hellen:
Är det VI som anklagar någon vi inte känner? Vad tycker du att DU gör då? Eller känner du Helen kanske? Hur kan DU komma och ha synpunkter på att någon tycker det är jobbigt att ringa några "sketna" telefonsamtal? Det är väl upp till var och en vad man tycker är jobbigt - det borde väl du om någon veta som varit sjukskriven för depression?!
Det här är Helens blogg - och jag tycker faktiskt att hon har rätt att gnälla precis hur mycket hon vill om precis vad hon vill utan att nån anonym fegis ska komma och ha spydiga synkpunkter på det.

06 februari, 2006 13:55  
Anonymous Mia sade ...

Helen:
Ursäkta att jag lägger orden i munnen på dej i inlägget ovan, men jag blir LITE trött på folk ibland...

06 februari, 2006 13:57  
Anonymous hellen sade ...

Mia: Jag märker (och kan respektera) att du "blir trött på folk ibland". Vad jag har svårt att förstå är allt yrande om mitt (tydligen förestående) sammanbrott. Gå tillbaka och läs Helenes inlägg och min ursprungskommentar och gör det gärna med din nyfunna vetskap om att jag också varit sjukskriven. Min kommentar var ämnad som kommentar till DET inlägget. Det handlar inte om att inte respektera människors behov av stöd och hjälp, det handlar om att jag blev provocerad av Helenes inlägg om "suck och stön, de kan ju inte ställa krav på lilla mig". Precis som hon tydligen blev provocerad av kvinnan på Försäkringskassan som inte har tid att leka Helenes privata sekreterare.
För övrigt är jag inte ett dugg mer anonym än någon som länkar till sin blogg, där de INTE skriver under eget namn. Tycker du att jag borde lägga ut min mail eller kanske mitt nummer? På någon annans blogg?! Verkligen?

06 februari, 2006 15:32  
Anonymous Mia sade ...

Hellen:
Du är välkommen till min sida. Där finns länk till min email (minsann - med mitt riktiga namn och allt!) så kan du fortsätta att diskutera detta med mej personligen istället.

06 februari, 2006 15:46  
Blogger deep|ed sade ...

Well Hellen. Du verkar ju inte speciellt intresserad av att ta reda på saker om andra heller. Själv har jag precis samma erfarenhet som dig - utmattningsdepression och sjukskrivning i tre år. Och vad bidrag gör med människor? För min del var det nödvändigt - räddningen. Jag hade dött annars, antingen tagit livet av mig eller så hade kroppen slutat att fungera. Om jag blev beroende av bidrag? Nej, jag valde att byta karriär istället - vilket jag också kunde göra tack vare anställningsbidrag som nu är över. Nu är jag tillbaka. Men känner igen känslorna hos Helene - och jag, som faktiskt har en viss vana att läsa hur människor mår "mellan raderna", står för att du verkar helt enkelt vara nära att falla dit igen. För övrigt kan man fundera över om du var så oerhört duktig när du var sjuk själv?

Generellt håller jag med dig när det gäller bidrag men idag är det inte lätt att få vara sjukskriven. Idag är det snarare så att alltför många nekas sjukpenning vilket gör att människor far mycket mycket illa.

Ditt inlägg andades frånvaro av empati mot Helene som har en flerfaldig diagnos, både psykisk och fysisk.

06 februari, 2006 16:11  
Blogger Åsa Mitt i Världen sade ...

Hellens ursprungskommentar:
”Ja, stackarsstackarsstackars alla bidragstagande krakar som måste uppge alla möjliga inkomster och ringa massamassamassa telefonsamtal till Försäkringskassans personal som ju är så dumdumdum och inte förstår att de har med MÄNNISKOR I KRIS att göra. MÃnniskor som inte har TID med telefonköer och sånt trams.

Hur kan man vara heltidssjukskriven och hävda att man inte har tid/lust/ork att ringa några samtal. Hör du inte hur du låter?? Ta dig samman!
/Hellen”

Alltså. Om du Hellen inte förstår att ditt sätt att formulera dig sårar människor är det inte så mycket jag kan göra mer än att beklaga. Att du sen jagar vidare och slår på allt som rör sig när de sårade människorna uttrycker sin upprördhet är i linje med din inledande kommentar. Ett sätt att balansera den ilska du väckt vore att be om ursäkt, säga förlåt.

Du kanske borde fundera över de verkliga skälen till din upprördhet?

06 februari, 2006 18:42  

Skicka en kommentar

<< Home


©Heléne Nordmark