22 maj 2006

Ljusbacken 0


Jag måste nu backa lite i tiden för att förklara bakgrunden till varför jag ville flytta tillbaka - förutom att det är en sådan underbar plats.
Under den period då jag inte bodde på gården, gick föreningen som ägde den i konkurs. Det var en ekonomisk förening. Ljusbacken skulle säljas på exekutiv auktion. Vi var flera i Delsbo som tyckte att det var synd att en privatperson eventuellt skulle komma att äga stället så vi tänkte att vi kunde köpa det.

Det blev en lång och arbetssam process där vi tog reda på fakta, bildade en ideell förening och satt i ett otal möten med interimstyrelser, stadgar och PRV-anmälan. Och fort skulle det gå också. Jag blev vald ordförande med allt vad det innebär och tog kontakt med JAK-banken och presenterade vår verksamhetsplan. Puh!
Jag hade stooooor hjälp av min mentor LG som var mycket kunnig i föreningsarbete, affärer, social ekonomi och mycket annat. Han och jag var de som var med på auktionen och ropade in gården. Guuuud så spännande det var!


- Vi har ett bud på 300 000, sa auktionsförrättaren.
Jag reste handen. Jag tittade på LG. Han nickade. En annan man ropade "350 000!".
Jag tittade på LG, som viskade till JAK-representanten, som nickade till mig.
- "350 000!" ropade jag.
- "400 000!" ropade den andre mannen.
Och JAK som hade sagt att vi inte fick gå över 400 000 kr. Mer skulle vi inte få låna. Min hopp sjönk. Då ropade LG -"410 000!"
Meh! tänkte jag. Och såg att han och JAK-gubben viskade sinsemellan.
- "450 000!" ropade den andre mannen.
Shit, tänkte jag, nu är det verkligen kört. Men icke. lagård
- "470 000!" ropade LG.

--- tystnad ---

Ingen ropade mer. Den andre mannen skakade på huvudet. Yippiiieeee!! jublade jag inombords. Förhandlingarna avslutades och vi skrev papper och betalade en delsumma via JAK.
Och innan vi gick därifrån kom konkursförvaltaren fram till mig och gav mig nycklarna till Ljusbacken. -"Ni har tillträde den 21 juni". Jag jublade ännu mera. Vilken skön känsla. Vi hade verkligen köpt Ljusbacken! Fantastiskt. Handelsbanken hade inte trott på vår idé, HNA's (Hudiksvalls näringslivs AB) hade skrattat när jag presenterat verksamhetsplanen. Men med JAK kom räddningen.
Efter vi gått runt hörnet av auktionslokalen och vi visste att ingen såg, frågade jag LG - "kan vi jubla nu?" och han sken upp som en sol och vi kramade om varandra och JAK-mannen, vi dansade runt och tjoade och skrattade som små barn.

Det här var år 2000 och det var då allt jobbet satte igång. Jag fattade nog inte alls vidden av det jobb och det ansvar jag just tagit på mig.
lagård
Bilderna visar ladugården. Därinne finns hästboxar, fårkätte, garage med verkstad. Ovanför finns en fantastisk, stor loge som fortfarande luktar hö.

6 Kommentar(er):

Blogger Det Mörka Hotet sade ...

Otroligt: som värsta Dallas-avsnittet med Rike Knösus (JR) och de små oberoende människorna som kämpar!

Samuel

22 maj, 2006 22:04  
Anonymous bert sade ...

Vilket projekt! Jag är alldeles för feg för att gå ingång med något sådant.

22 maj, 2006 22:20  
Blogger Elisabet sade ...

Å, vad jag är imponerad Helene!! Och vilka slutrader ..."ovanför finns en fantastisk, stor loge som fortfarande luktar hö".

Mmmmm!

23 maj, 2006 08:07  
Anonymous mammamia sade ...

Härligt att de "små"lyckas.
Jag är förresten medlem i JAK,avsikten är att så småningom flytta alla mina bankaffärer dit!

23 maj, 2006 11:55  
Anonymous Anonym sade ...

Hey, I recently added a news widget from www.widgetmate.com to my blog. It shows the latest news, and just took a copy and paste to implement. Might interest you too.

07 juni, 2007 19:17  
Blogger Staffan Humlebo sade ...



Liknade känslan jag hade när jag och min fru våren 1974 tittade på Ljusbacken, som då en kvinna från Ljusdal ägde, och vi kom fram till en köpesumma på, tror jag, 186 000. Saliga veckor följde när vi var ensamma på den stora fina gården. Genast började jag riva bort heltäckningsmattor och slipa trägolven i det stora huset. Jag byggde åven hästboxarna och snart hade vi tre hästar i stallet. Vi köpte en nordsvensk som fick eget rum rakt fram i byggnaden där stallet var till vänster....fina tider.

09 december, 2015 15:24  

Skicka en kommentar

<< Home


©Heléne Nordmark